Life just goes and goes.. and.. goes.. and a little bit of Darth Vader..huh?
Vi red en annan väg och stallägaren visade mig vägen genom skogen där Beata kommer rida sin frieserhingst sen.
Ska bli så roligt att få ha äran att rida ut tillsammans med en vacker hingst som faktiskt är godkänd avelshingst.
Inte illa.
När vi red förbi det stallet idag så höll Felice (min pålla) få att få total-spunk.
Det kom en ponny inlindad från örsnibbar till svansrot i ett prassligt soleksem-täcke.
Till råga på allt hade han svart MUNKORG.. hahaha
Felice var helt gaalen. Trodde inte en chans på att det faktiskt var en HÄST.
Hon var skiträdd för honom verkligen medan han själv travade så lyckligt brevid oss i sin hage.
Men ... hahaha.. jag kan lite förstå henne för han såg faktiskt mer ut som Darth Vader än en islandshäst. ;-))
Ja, ni kan ju själva tänka er? hahaha
I övrigt så kan nog mina känlor jämföras med vad Sussi frågade i föregående kommentarer.
Påminner om det nyförälskade pirret?
Ja lite så kan man nog faktiskt säga att det känns.
Jag är inte van vid att rida så 'bra' häst. Eller ja, bra och bra, hon är ju väldigt ung. Bara 5 år.
Men jag har ridit och harvat runt på f.d travare mestadels i mitt liv, men nu detta är ju som att sitta på en ja, jag vet inte vad.
En gud bland gudar. Eller nåt.
Den bubblande stoltheten. Lyckan jag känner.
Det är svårt att beskriva för de som kanske har ridit välridna hästar i hela sitt liv.
Men vi kan säga att mitt hästande har tagit nya krafter och jag har gått vidare till Level 2.. eller nåt. :-)
Och nåt annat störigt.
Den 20 augusti skulle jag egentligen ha åkt och tränat för Per Larsson. Det retar mig så, men jag j o b b a r den dagen och även om jag hade varit ledig hade det inte löst sig ändå, för kursen var vid 16.30, vilket innebär att jag hade haft barnen då darling jobbar i grannstaden till 16.15..
Aja, bättre lycka nästa gång.
Då slår jag till utan att blinka, det kan jag lova er.
Kram!
Grrrrr!
skriven
svar;
haha, jag lägger till dig nu på en gång darling <3